David Larsson Heidenblad
Search for other papers by David Larsson Heidenblad in
Current site
Google Scholar
PubMed
Close
Bibliography

Bibliography

Unpublished primary sources

Swedish Labour Movement’s archives and library

The Hans Palmstierna Collection

Centre for Business History

The Aldus Förlag Archive

Department of History, Lund University

Birgitta Odén’s posthumous papers

Published primary sources

Books and articles

Borgström, Georg, ‘Förord’, in Fairfield Osborn, Vår plundrade planet (Stockholm: Natur & kultur, 1949).

Carlsson, Stig, Förbifarter (Stockholm: Norstedts, 1968).

Carson, Rachel, Silent Spring (Boston, MA: Houghton Mifflin, 1962).

Dahmén, Erik, Sätt pris på miljön: Samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken (Stockholm: SNS, 1968).

Edberg, Rolf, På Jordens villkor: En trilogi om människan och hennes värld (Stockholm: Norstedts, 1974).

Edberg, Rolf, Spillran av ett moln: Anteckningar i färdaboken (Stockholm: Norstedts, 1966).

Edfeldt, Åke W., Kvicksilvergäddan (Stockholm: Tiden, 1969).

Ehrensvärd, Gösta, Före – Efter: En diagnos (Stockholm: Aldus, 1971).

Fichtelius, Karl-Erik, Människans villkor: En bok av vetenskapsmän för politiker (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1967).

Gerholm, Tor Ragnar, Futurum exaktum: Fortsatt teknisk utveckling? Spekulationer om problem som måste lösas före år 2000 (Stockholm: Aldus, 1972).

Gillberg, Björn O., Hotade släktled: Genetisk bakgrund till några viktiga miljövårdsproblem (Stockholm: Natur & kultur, 1969).

Meadows, Donella, Dennis Meadows, Jørgen Randers, and William Behrens III, The Limits to Growth: A Report for the Club of Rome’s Project on the Predicament of Mankind (New York: New American Library, 1972).

Miljövårdsforskning. Betänkande del 1. Forskningsområdet (Stockholm: Ministry of Agriculture, 1967).

Miljövårdsforskning. Betänkande del 2. Organisation och resurser (Stockholm: Ministry of Agriculture, 1967).

Odén, Birgitta, ‘Clio mellan stolarna’, Historisk tidskrift 88 (1968).

Odén, Birgitta, ‘Historiens plats i samfundsforskningen’, Statsvetenskaplig tidskrift 71.1 (1968).

Osborn, Fairfield, Vår plundrade planet (Stockholm: Natur & kultur, 1949). This is a Swedish translation by Anders Byttner of Osborn–s Our Plundered Planet of 1948.

Palmstierna, Hans, ‘De klarsyntas revolt’, in Angeläget idag (Stockholm: Sveriges Radio, 1968).

Palmstierna, Hans, Plundring, svält, förgiftning (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1967).

Palmstierna, Hans with assistance from Lena Palmstierna, Besinning (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972).

Register till Riksdagens protokoll med bihang 1961–1970. Bd 3, Sakregister, L–Ö (Stockholm: Riksdagen, 1893–1971).

Sandberg, Torsten, Framtidsmiljön: En studieplan från studieförbundet Vuxenskolan (Falköping: Studieförbundet Vuxenskolan, 1968).

Soller, Barbro, Nya Lort-Sverige (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1969).

Ward, Barbara and René Dubos, Only One Earth: The Care and Maintenance of a Small Planet (London: Deutsch, 1972).

Newspapers and magazines

Aftonbladet (AB)

Arbetet (Arbt)

Borlänge Tidning (BoT)

Borås Tidning (BT)

Dagens Nyheter (DN)

Expressen (Exp)

Folksam: Organ för kooperativa fackliga försäkringsrörelsen (Folksam)

Fältbiologen (FB)

Gefle Dagblad (GD)

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT)

Göteborgs-Tidningen (GT)

Göteborgsposten (GP)

Helsingborgs Dagblad (HD)

Hudiksvallstidningen (HT)

Jönköpingsposten (JP)

Karlstads-Tidningen (KT)

Kvällsposten (KvP)

Land

Ljungbytidningen (LT)

Norra Skåne (NS)

Norrbottenkuriren (NK)

Norrköpings Tidningar-Östergötlands Dagblad (NT-ÖD)

Ord & Bild

Se

Skaraborgs Läns Tidning (SLT)

Skånska Dagbladet (SkD)

Smålands folkblad (Sf)

Svenska Dagbladet (SvD)

Sydsvenska Dagbladet (SDS)

Tofsen

Upsala Nya Tidning (UNT)

Veckans Affärer (VA)

Veckojournalen (VJ)

Vestmanlands läns tidning (Vlt)

Vi

Värmlands folkblad (Vf)

Television and radio

Aktuellt’, SVT 27, October 1967.

Angeläget’, Sveriges Radio, 21 October 1967.

Kvällsöppet’, TV2 7, March 1972.

Monitor’, SVT 7, December 1967.

Interviews

Lars J. Lundgren, 18 September 2017.

Sverker Oredsson, 14 December 2017.

Secondary sources: books and articles

Agar, Jon, ‘What Happened in the Sixties?’, British Journal for the History of Science 41.4 (2008), 567–600.

Agar, Jon, Science in the Twentieth Century and Beyond (Cambridge: Polity, 2012).

Agrell, Wilhelm, Svenska förintelsevapen: Utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928–1970 (Lund: Historiska media, 2002).

Andersson, Jenny, ‘Choosing Futures: Alva Myrdal and the Construction of Swedish Future Studies 1967–1972’, International Review of Social History 51.2 (2006), 277–295.

Andersson, Jenny, ‘The Great Future Debate and the Struggle for the World’, American Historical Review 117.5 (2012), 1411–1430.

Andersson, Jenny, The Future of the World: Futurology, Futurists, and the Struggle for the Post-Cold War Imagination (New York: Oxford University Press, 2018).

Andersson, Jenny and Erik Westholm, Slaget om framtiden: Forskningens roll i konflikten mellan tillväxt och miljö (Stockholm: Santérus, 2019).

Andersson, Jenny and Eglė Rindzevičiūtė (eds), The Struggle for the Long-term in Transnational Science and Politics (New York: Routledge, 2015).

Andersson, Nils and Henrik Björck (eds), Idéhistoria i tiden: Perspektiv på ämnets identitet under sjuttiofem år (Stockholm: Symposion, 2008).

Anker, Peder, ‘Den store økologiske vekkelsen som har hjemsøkt vårt land’, in John Peter Collett (ed.), Universitetet i Oslo: 1811–2011 (Oslo: Unipub, 2011), 103–171.

Anker, Peder, The Power of the Periphery: How Norway Became an Environmental Pioneer for the World (Cambridge: Cambridge University Press, 2020).

Anshelm, Jonas, Det vilda, det vackra och det ekologiskt hållbara: Om opinionsbildningen i Svenska Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges natur 1943–2002 (Umeå: Umeå universitet, 2004).

Anshelm, Jonas, Mellan frälsning och domedag: Om kärnkraftens politiska idéhistoria i Sverige 1945–1999 (Eslöv: Symposion, 2000).

Anshelm, Jonas, Socialdemokraterna och miljöfrågan: En studie av framstegstankens paradoxer (Stockholm: Brutus Östlings Symposion, 1995).

Bennulf, Martin, Miljöopinionen i Sverige (Lund: Dialogos, 1994).

Berggren, Henrik, 68 (Stockholm: Max Ström, 2018).

Bergwik, Staffan, ‘Kunskapshistoria: Nya insikter?’, Scandia 84.2 (2018), 86–98.

Bergwik, Staffan, Michael Godhe, Anders Houltz, and Magnus Rodell (eds), Svensk snillrikhet? Nationella föreställningar om entreprenörer och teknisk begåvning 1800–2000 (Lund: Nordic Academic Press, 2014).

Bergwik, Staffan and Linn Holmberg, ‘Standing on Whose Shoulders? A Critical Comment on the History of Knowledge’, in Johan Östling, David Larsson Heidenblad, and Anna Nilsson Hammar (eds), Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020), 283–299.

Berntsen, Bredo, Grønne linjer: Natur- og miljøvernets historie i Norge (Oslo: Unipub, 2011).

Bertilsson, Margareta, Bengt Stenlund, and Francis Sejersted, Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989–2003 (Hedemora: Gidlunds, 2004).

Bess, Michael, The Light-green Society: Ecology and Technological Modernity in France, 1960–2000 (Chicago, IL: University of Chicago Press, 2003).

Bocking, Stephen, Nature’s Experts: Science, Politics, and the Environment (New Brunswick, NJ: Rutgers University Press, 2004).

Bosbach, Franz, Jens Ivo Engels, and Fiona Watson, Umwelt und Geschichte in Deutschland und Grossbritannien (München: K. G. Saur, 2006).

Boström, Magnus, Miljörörelsens mångfald (Lund: Arkiv, 2001).

Boyer, Paul S., By the Bomb’s Early Light: American Thought and Culture at the Dawn of the Atomic Age (Chapel Hill, NC: University of North Carolina Press, 1985/1994).

Broks, Peter, Understanding Popular Science (Maidenhead: Open University Press, 2006).

Burke, Peter, What Is the History of Knowledge? (Cambridge: Polity Press, 2016).

Collins, Harry and Robert Evans, Rethinking Expertise (Chicago, IL: University of Chicago Press, 2007).

Cronon, William, ‘A Place for Stories: Nature, History, and Narrative’, Journal of American History 78.4 (1992), 1347–1376.

Cronqvist, Marie, ‘Bilder från nollpunkten: Visualiseringar av atomålderns urbana apokalyps’, in Eva Österberg and Marie Lindstedt Cronberg (eds), Våld: Representation och verklighet (Lund: Nordic Academic Press, 2006), 323–342.

Cronqvist, Marie, ‘Det befästa folkhemmet: Kallt krig och varm välfärd i svensk civilförsvarskultur’, in Magnus Jerneck (ed.), Fred i realpolitikens skugga (Lund: Studentlitteratur, 2009), 169–197.

Cronqvist, Marie, ‘Survival in the Welfare Cocoon: The Culture of Civil Defense in Cold War Sweden’, in Annette Vowinckel, Marcus Payk, and Thomas Lindenberger (eds), Cold War Cultures: Perspectives on Eastern and Western European Societies (New York: Berghahn Books, 2012), 191–212.

Cronqvist, Marie, ‘Utrymning i folkhemmet: Kalla kriget, välfärdsidyllen och den svenska civilförsvarskulturen 1961’, Historisk tidskrift 128.3 (2008), 451–476.

Daston, Lorraine, ‘Science, history of’, in James D. Wright (ed.), International Encyclopedia of the Social and Behavioral Sciences (Oxford: Elsevier, 2015), 241–247.

Daston, Lorraine, ‘The History of Science and the History of Knowledge’, KNOW: A Journal on the Formation of Knowledge 1.1 (2017), 131–154.

Daum, Andreas, ‘Varieties of Popular Science and the Transformation of Public Knowledge’, Isis 100.2 (2009), 319–332.

Dauvergine, Peter, Historical Dictionary of Environmentalism, 2nd edition (London: Rowman & Littlefield, 2016).

Djerf Pierre, Monika, Gröna nyheter: Miljöjournalistiken i televisionens nyhetssändningar 1961–1994 (Gothenburg: Department of Journalism, Media and Communication, University of Gothenburg, 1996).

Djerf Pierre, Monika and Lennart Weibull, Spegla, granska, tolka: Aktualitetsjournalistik i svensk radio och TV under 1900-talet (Stockholm: Prisma, 2001).

Doel, Ronald, ‘Constituting the Postwar Earth Sciences: The Military’s Influence on the Environmental Sciences in the USA after 1945’, Social Studies of Science 33.5 (2003), 635–666.

Dunlap, Thomas, DDT: Scientists, Citizens, and Public Policy (Princeton, NJ: Princeton University Press, 1981).

Dupré, Sven and Geert Somsen, ‘The History of Knowledge and the Future of Knowledge Societies’, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 42.2–3 (2019), 186–199.

Edwards, Paul N., A Vast Machine: Computer Models, Climate Data, and the Politics of Global Warming (Cambridge, MA: MIT Press, 2010).

Egan, Michael, Barry Commoner and the Science of Survival: The Remaking of American Environmentalism (Cambridge, MA: MIT Press, 2007).

Egelston, Anne, Sustainable Development: A History (Dordrecht: Springer Netherlands, 2013).

Ekberg, Kristoffer, Mellan flykt och förändring: Utopiskt platsskapande i 1970-talets alternativa miljö (Lund: Department of History, Lund University, 2016).

Ekelund, Alexander, Kampen om vetenskapen: Politisk och vetenskaplig formering under den svenska vänsterradikaliseringens era (Gothenburg: Daidalos, 2017).

Ekman Jørgensen, Thomas, Transformation and Crises: The Left and the Nation in Denmark and Sweden, 1956–1980 (New York: Berghahn, 2008).

Ekström, Anders, ‘Vetenskaperna, medierna, publikerna’, in Anders Ekström (ed.), Den mediala vetenskapen (Nora: Nya Doxa, 2004), 9–31.

Ekström, Anders (ed.), Den mediala vetenskapen (Nora: Nya Doxa, 2004).

Engels, Jens Ivo, ‘Modern Environmentalism’, in Frank Uekötter (ed.), The Turning Points of Environmental History (Pittsburgh, PA: Pittsburgh University Press, 2010), 119–131.

Engels, Jens Ivo, Naturpolitik in der Bundesrepublik: Ideenwelt und politische Verhaltensstile in Naturschutz und Umweltbewegung 1950–1980 (Paderborn: Schöningh, 2006).

Engfeldt, Lars-Göran, From Stockholm to Johannesburg and Beyond: The Evolution of the International System for Sustainable Development Governance and its Implications (Stockholm: Government Offices of Sweden, Ministry of Foreign Affairs, 2009).

Engh, Sunniva, ‘Georg Borgström and the Population–Food Dilemma: Reception and Consequences in Norwegian Public Debate, 1950s and 1960s’, in Johan Östling, Niklas Olsen, and David Larsson Heidenblad (eds), Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon: Routledge, 2020), 39–58.

Fleck, Ludwik, Entstehung und Entwicklung einer wissenschaftlichen Tatsache: Einführung in die Lehre vom Denkstil und Denkkollektiv (Basel: Schwabe, 1935).

Foucault, Michel, The Essential Foucault: Selections from Essential Works of Foucault, 1954–1984 (New York: New Press, 2003).

Fox, Robert, ‘Fashioning the Discipline: History of Science in the European Intellectual Tradition’, Minerva 44.4 (2006), 410–432.

Fredrikzon, Johan, Kretslopp av data: Miljö, befolkning, förvaltning och den tidiga digitaliseringens kulturtekniker (Lund: Mediehistoriskt arkiv, 2021).

Frenander, Anders, Debattens vågor: Om politisk-ideologiska frågor i efterkrigstidens svenska kulturdebatt (Gothenburg: Department of History of Ideas and Science, University of Gothenburg, 1998).

Friman, Eva, ‘Domedagsprofeter och tillväxtpredikanter – debatten om ekonomisk tillväxt och miljö i Sverige 1960–1980’, Historisk tidskrift 121.1 (2001), 29–61.

Friman, Eva, No Limits: The 20th Century Discourse of Economic Growth (Umeå: Department of Historical Studies, Umeå University, 2002).

Gardeström, Elin, Att fostra journalister: Journalistutbildningens former i Sverige 1944–1970 (Gothenburg: Daidalos, 2011).

Gedin, Per, Förläggarliv (Stockholm: Bonnier, 1999).

George, Alice L., Awaiting Armageddon: How Americans Faced the Cuban Missile Crisis (Chapel Hill, NC: University of North Carolina Press, 2003).

Gieryn, Thomas, Cultural Boundaries of Science: Credibility on the Line (Chicago, IL: University of Chicago Press, 1999).

Glover, Nikolas, ‘Unity Exposed: The Scandinavia Pavilions at the World Exhibitions in 1967 and 1970’, in Jonas Harvard and Peter Stadius (eds), Communicating the North: Media Structures and Images in the Making of the Nordic Region (Burlington, VT: Ashgate, 2013), 219–240.

Gogman, Lars, ‘Rödgrönt samarbete med förhinder’, Arbetarhistoria 142.2 (2012), 48.

Golinski, Jan, Making Natural Knowledge: Constructivism and the History of Science (Chicago, IL: University of Chicago Press, 2005).

Goodell, Rae, The Visible Scientists (Boston, MA: Little, Brown, 1977).

Grove, Richard, ‘Environmental History’, in Peter Burke (ed.), New Perspectives on Historical Writing, 2nd edition (Cambridge: Polity, 2001), 261–282.

Guha, Ramachandra, Environmentalism: A Global History (New York: Longman, 2000).

Hadenius, Stig and Lennart Weibull, Partipressens död? (Stockholm: Svensk informations mediecenter, 1991).

Haikola, Karl, ‘Atombomben och det moderna samhället: Om framstegstankens roll i motståndet mot svensk atombomb 1956–1961’ (Bachelor’s degree research essay, Department of History, Lund University, 2014).

Haikola, Karl, ‘Historiska perspektiv på 1970-talet’, Scandia 86.1 (2020), 81–98.

Haikola, Karl, ‘Objects, Interpretants, and Public Knowledge: The Media Reception of a Swedish Future Study’, in Johan Östling, David Larsson Heidenblad, and Anna Nilsson Hammar (eds), Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020), 265–281.

Halldén, Daniel, Demokratin utmanas: Almstriden och det politiska etablissemanget (Stockholm: Department of Political Science, University of Stockholm, 2005).

Hallin, Daniel and Paolo Mancini, Comparing Media Systems (Cambridge: Cambridge University Press, 2004).

Hamblin, Jacob Darwin, Arming Mother Nature: The Birth of Catastrophic Environmentalism (Oxford: Oxford University Press, 2013).

Hammar, Isak, ‘Det ständiga fallet: Romarriket som politisk resurs i samtiden’, Statsvetenskaplig tidskrift 117.3 (2015), 451–468.

Haraldsson, Désirée, Skydda vår natur!: Svenska naturskyddsföreningens framväxt och tidiga utveckling (Lund: Lund University Press, 1987).

Harraway, Donna, ‘Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective’, Feminist Studies 14.3 (1988), 575–599.

Hedrén, Johan, Miljöpolitikens natur (Linköping: Linköping University, 1994).

Higuchi, Toshihiro, Nuclear Weapons Testing and the Making of a Global Environmental Crisis (Stanford, CA: Stanford University Press, 2020).

Holmberg, Carl, Längtan till landet: Civilisationskritik och framtidsvisioner i 1970-talets regionalpolitiska debatt (Gothenburg: Department of History, University of Gothenburg, 1998).

Holmberg, Gustav, ‘Framtiden. Historikerna blickar framåt’, in Gunnar Broberg and David Dunér (eds), Beredd till bådadera: Lunds universitet och omvärlden (Lund: Lund University, 2017), 280–302.

Howe, Joshua P., Behind the Curve: Science and the Politics of Global Warming (Seattle: University of Washington Press, 2014).

Hughes, J. Donald, What is Environmental History? (Cambridge: Polity, 2006).

Hünemörder, Kai F., Die Frühgeschichte der globalen Umweltkrise und die Formierung der deutschen Umweltpolitik (1950–1973) (Stuttgart: Steiner, 2004).

Höhler, Sabine, Spaceship Earth in the Environmental Age, 1960–1990 (London: Pickering & Chatto, 2015).

Jamison, Andrew and Erik Baark, ‘National Shades of Green: Comparing the Swedish and Danish Styles in Ecological Modernisation’, Environmental Values 8.2 (1999), 199–218.

Jamison, Andrew, Ron Eyerman, and Jacqueline Cramer with Jeppe Læssøe, The Making of the New Environmental Consciousness: A Comparative Study of the Environmental Movements in Sweden, Denmark and the Netherlands (Edinburgh: Edinburgh University Press, 1990).

Jansson, Anton, ‘Things are Different Elsewhere: An Intellectual History of Intellectual History in Sweden’, Global Intellectual History 6.1 (2021), 83–94.

Jansson, Anton and Maria Simonsen, ‘Kunskapshistoria, idéhistoria och annan historia: En översikt i skandinaviskt perspektiv’, Slagmark 81 (2020), 13–30.

Jansson, Birgitta, Trolöshet – En studie i svensk kulturdebatt och skönlitteratur under tidigt 1960-tal (Uppsala: Uppsala University, 1984).

Jasanoff, Sheila, ‘Ordering Knowledge, Ordering Society’, in Sheila Jasanoff (ed.), States of Knowledge: The Co-production of Science and Social Order (London: Routledge, 2004), 13–45.

Jasanoff, Sheila, Gerald E. Markle, James C. Peterson, and Trevor Pinch (eds), Handbook of Science and Technology Studies (Thousand Oaks, CA: SAGE, 1995).

Johansson, Gustaf, När man skär i nuet faller framtiden ut: Den globala krisens bildvärld i Sverige under 1970-talet (Uppsala: Uppsala University, 2018).

Jonter, Thomas, The Key to Nuclear Restraint: The Swedish Plans to Acquire Nuclear Weapons (London: Palgrave, 2016).

Jülich, Solveig, ‘Fosterexperimentets produktiva hemlighet: Medicinsk forskning och vita lögner i 1960- och 1970-talets Sverige’, Lychnos (2018), 10–49.

Jülich, Solveig, ‘Lennart Nilsson’s A Child is Born: The Many Lives of a Best-selling Pregnancy Advice Book’, Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research 7.4 (2015), 627–648.

Kaijser, Anna and David Larsson Heidenblad, ‘Young Activists in Muddy Boots: Fältbiologerna and the Ecological Turn in Sweden, 1959–1974’, Scandinavian Journal of History 43.3 (2018), 301–323.

Killingsworth, M. Jimmie and Jacqueline S. Palmer, ‘Millennial Ecology: The Apocalyptic Narrative from “Silent Spring” to “Global Warming”’, in Carl G. Herndl and Stuart C. Brown (eds), Green Culture: Environmental Rhetoric in Contemporary America (Madison, WI: University of Wisconsin Press, 1996), 21–45.

Klöfver, Helena, Håll stövlarna leriga och för bofinkens talan: Naturintresse, miljömedvetenhet och livsstil inom organisationen Fältbiologerna (Linköping: Tema V rapport, 1992).

Klöfver, Helena, Miljömedvetenhet och livsstil bland organiserade ungdomar (Linköping: Linköpings universitet, 1995).

Kraft, Alison, Holger Nehring, and Carola Sachse, ‘The Pugwash Conference and the Global Cold War: Scientists, Transnational Networks, and the Complexity of Nuclear Histories’, Journal of Cold War Studies 20.1 (2018), 4–30.

Krefting, Ellen, Espen Schaanning, and Reidar Asgaard (eds), Grep om fortiden: Perspektiver och metoder i idéhistorie (Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2017).

Kroll, Gary, ‘The “Silent Springs” of Rachel Carson: Mass Media and the Origins of Modern Environmentalism’, Public Understanding of Science 10.4 (2001), 403–420.

Kuhn, Thomas S., The Structure of Scientific Revolutions (Chicago, IL: University of Chicago Press, 1962).

Kupper, Patrick, ‘“Weltuntergangs-Vision aus dem Computer”: Zur Geschichte der Studie “Die Grenzen des Wachstums” von 1972’, in Frank Uekötter and Jens Hohensee (eds), Wird Kassandra heiser? Die Geschichte falscher Ökoalarme (Stuttgart: Steiner, 2004), 98–111.

Kärnfelt, Johan, Allt mellan himmel och jord: Om Knut Lundmark, astronomin och den publika kunskapsbildningen (Lund: Nordic Academic Press, 2009).

Kärnfelt, Johan, Karl Grandin, and Solveig Jülich (eds), Kunskap i rörelse: Kungl. Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället (Gothenburg: Makadam, 2018).

Larsson, Peter, ‘Miljörörelsen’, in Mats Friberg and Johan Galtung (eds), Rörelserna (Stockholm: Akademilitteratur, 1984), 249–263.

Larsson Heidenblad, David, ‘Boken som fick oss att sluta strunta i miljön’, Svenska Dagbladet, 23 October 2017.

Larsson Heidenblad, David, ‘En nordisk blick på det moderna miljömedvetandets genombrott’, in Erik Bodensten, Kajsa Brilkman, David Larsson Heidenblad, and Hanne Sanders (eds), Nordens historiker: En vänbok till Harald Gustafsson (Lund: Mediatryck, 2018), 113–123.

Larsson Heidenblad, David, ‘Ett ekologiskt genombrott? Rolf Edbergs bok och det globala krismedvetandet i Skandinavien 1966’, Historisk tidskrift (NO) 95.2 (2016), 245–266.

Larsson Heidenblad, David, ‘Framtidskunskap i cirkulation: Gösta Ehrensvärds diagnos och den svenska framtidsdebatten, 1971–1972’, Historisk tidskrift 135.4 (2015), 593–621.

Larsson Heidenblad, David, ‘Mapping a New History of the Ecological Turn: The Circulation of Environmental Knowledge in Sweden 1967’, Environment and History 24.2 (2018), 265–284.

Larsson Heidenblad, David, ‘Miljöhumaniora på 1960-talet? Birgitta Odéns miljöhistoriska initiativ och skissernas historiografi’, Scandia 85.1 (2019), 37–64.

Larsson Heidenblad, David, ‘The Emergence of Environmental Journalism in 1960s Sweden: Methodological Reflection on Working with Digitalized Newspapersin Johan Östling, Niklas Olsen & David Larsson Heidenblad (eds), Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon, Oxon: Routledge, 2020), 59–73.

Larsson Heidenblad, David, ‘Tillbaka till framtiden’, Statsvetenskaplig tidskrift 118.2 (2016), 271–282.

Larsson Heidenblad, David, Vårt eget fel: Moralisk kausalitet som tankefigur från 00-talets klimatlarm till förmoderna syndastraffsföreställningar (Höör: Agerings, 2012).

Larsson Heidenblad, David, ‘Överlevnadsdebattörerna: Hans Palmstierna, Karl-Erik Fichtelius och miljöfrågornas genombrott i 1960-talets Sverige’, in Fredrik Norén and Emil Stjernholm (eds), Efterkrigstidens samhällskontakter (Lund: Mediehistoriskt arkiv/Media History Archives, 2019), 157–184.

Larsson Heidenblad, David and Isak Hammar, ‘A Classical Tragedy in the Making: Rolf Edberg’s Use of Antiquity and the Emergence of Environmentalism in Scandinavia’, International Journal of the Classical Tradition 24.2 (2017), 219–232.

Latour, Bruno, Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network-Theory (Oxford: Oxford University Press, 2005).

Latour, Bruno, Science in Action: How to Follow Scientists and Engineers through Society (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1987).

Law, John and John Hassard, Actor Network Theory and After (Oxford: Blackwell, 1999).

Lear, Linda, Rachel Carson: Witness for Nature (New York: Holt, 1997).

Lightman, Bernard, Gordon McOuat, and Larry Stewart (eds), The Circulation of Knowledge Between Britain, India, and China: The Early-Modern World to the Twentieth Century (Leiden: Brill, 2013).

Linnér, Björn-Ola, Att lära för överlevnad: Utbildningsprogrammen och miljöfrågorna 1962–2002 (Lund: Arkiv, 2005).

Linnér, Björn-Ola, The World Household: Georg Borgström and the Postwar Population-Resource Crisis (Linköping: Tema University, 1998).

Locher, Fabien and Gregory Quenet, ‘Environmental History: The Origins, Stakes and Perspectives of a New Site of Research’, Revue d’Histoire Moderne et Contemporaine 56.4 (2009), 7–38.

Lundberg, Björn, ‘The Galbraithian Moment: Affluence and Critique of Growth in Scandinavia, 1958–1972’, in Johan Östling, Niklas Olsen, and David Larsson Heidenblad (eds), Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon: Routledge, 2020), 93–110.

Lundgren, Lars J., Acid Rain on the Agenda: A Picture of a Chain of Events in Sweden, 1966–1968 (Lund: Lund University Press, 1998).

Lundin, Per, ‘“Han kan bara inte hålla käften”: Björn Gillberg, lantbruksvetenskapernas medialisering och 1970-talets miljödebatt’ (unpublished manuscript).

Lundin, Per, Lantbrukshögskolan och reformerna: Från utbildningsinstitut till modernt forskningsuniversitet (Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences, 2017).

Lundin, Per, Niklas Stenlås, and Johan Grubbe (eds), Science for Welfare and Warfare: Technology and State Initiative in Cold War Sweden (Sagamore Beach, MA: Science History Publications, 2010).

Lundqvist, Lennart, Miljövårdsförvaltning och politisk struktur (Uppsala: Verdandi, 1971).

Lundqvist, Åsa and Klaus Petersen (eds), In Experts We Trust: Knowledge, Politics and Bureaucracy in Nordic Welfare States (Odense: University Press of Southern Denmark, 2010).

Lässig, Simone, ‘The History of Knowledge and the Expansion of the Historical Research Agenda’, Bulletin of the German Historical Institute 59 (2016), 29–59.

Marchand, Suzanne, ‘How Much Knowledge is Worth Knowing? An American Intellectual Historian’s Thoughts on the Geschichte des Wissens’, Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 42.2–3 (2019), 126–149.

Marklund, Carl, ‘Double Loyalties? Small-State Solidarity and the Debates on New International Economic Order in Sweden during the Long 1970s’, Scandinavian Journal of History 45.3 (2020), 384–406.

Markovits, Claude, Jacques Pouchepadass, and Sanjay Subrahmanyam (eds), Society and Circulation: Mobile People and Itinerant Cultures in South Asia, 1750–1950 (London: Anthem, 2006).

Masco, Joseph, ‘Bad Weather: The Time of Planetary Crisis’, in Martin Holbraad and Morten Axel Pedersen (eds), Times of Security: Ethnographies of Fear, Protest, and the Future (New York: Routledge, 2013), 163–197.

McCormick, John, Reclaiming Paradise: The Global Environmental Movement (London: Belhaven Press, 1989).

McNeill, John R. and Corinna R. Unger (eds), Environmental Histories of the Cold War (Washington, DC: German Historical Institute, 2010).

Merton, Robert K., On Social Structure and Science (Chicago, IL: University of Chicago Press, 1996).

Meyer, Jan-Henrik, ‘From Nature to Environment: International Organizations and Environmental Protection before Stockholm’, in Wolfram Kaiser and Jan-Henrik Meyer (eds), International Organizations and Environmental Protection (Oxford: Berghahn, 2017), 31–73.

Müller, Simone, ‘Corporate Behaviour and Ecological Disaster: Dow Chemical and the Great Lakes Mercury Crisis, 1970–1972’, Business History 60.3 (2018), 399–422.

Mulsow, Martin and Lorraine Daston, ‘History of Knowledge’, in Marek Tamm and Peter Burke (eds), Debating New Approaches to History (London: Bloomsbury Academic, 2019), 159–187.

Mårald, Erland, Svenska miljöbrott och miljöskandaler 1960–2000 (Hedemora: Gidlunds, 2007).

Mårald, Erland and Christer Nordlund, ‘Modern Nature for a Modern Nature: An Intellectual History of Environmental Dissonances in the Swedish Welfare State’, Environment and History 26.4 (2020), 495–520.

Nash, Roderick, ‘American Environmental History: A New Teaching Frontier’, Pacific Historical Review 41.3 (1972), 362–372.

Nehring, Holger, ‘Cold War, Apocalypse, and Peaceful Atoms: Interpretations of Nuclear Energy in the British and West German Anti-Nuclear Weapons Movements, 1955–1964’, Historical Social Research/Historische Sozialforschung 29.3 (2004), 150–170.

Nehring, Holger, ‘Genealogies of the Ecological Moment: Planning, Complexity and the Emergence of “the Environment” as Politics in West Germany, 1949–1982’, in Sverker Sörlin and Paul Warde, Nature’s End: History and the Environment (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2009), 115–138.

Nieto-Galan, Agustí, Science in the Public Sphere: A History of Lay Knowledge and Expertise (Abingdon: Routledge, 2016).

Nilsson Hoadley, Anna-Greta, Atomvapnet som partiproblem: Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund och frågan om svenskt atomvapen 1955–1960 (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1989).

Nordström, Katarina, Trängsel i välfärdsstaten: Expertis, politik och rumslig planering i 1960- och 1970-talets Sverige (Uppsala: Studia Historica Upsaliensia, 2018).

Notaker, Hallvard, ‘Staging Discord: Nordic Corporatism in the European Conservation Year 1970’, Contemporary European History 29.3 (2020), 309–324.

Nyhart, Lynn K., ‘Historiography of the History of Science’, in Bernard Lightman (ed.), A Companion to the History of Science (Chichester: John Wiley & Sons, 2016), 7–22.

Odén, Birgitta, ‘Projektet Natur och samhälle’, in Lars M. Andersson, Fabian Persson, Peter Ullgren, and Ulf Zander (eds), På historiens slagfält: En festskrift tillägnad Sverker Oredsson (Uppsala: Sisyfos, 2002), 315–334.

Oredsson, Sverker, Järnvägarna och det allmänna: Svensk järnvägspolitik fram till 1890 (Lund: Rahm, 1969).

Oreskes, Naomi and Erik Conway, Merchants of Doubt: How a Handful of Scientists Obscured the Truth on Issues from Tobacco Smoke to Global Warming (New York: Bloomsbury Press, 2010).

Östberg, Kjell, 1968 – när allting var i rörelse: Sextiotalsradikaliseringen och de sociala rörelserna (Stockholm: Prisma, 2002).

Östberg, Kjell and Jenny Andersson, Sveriges historia: 1965–2012 (Stockholm: Norstedts, 2013).

Österberg, Eva, ‘Birgitta Odén’, in 2017 Yearbook (Stockholm: The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities, 2017), 25–36.

Östling, Johan, ‘En kunskapsarena och dess aktörer: Under strecket och kunskapscirkulation i 1960-talets offentlighet’, Historisk tidskrift 140.1 (2020), 95–123.

Östling, Johan, ‘Vad är kunskapshistoria?’, Historisk tidskrift 135.1 (2015), 109–119.

Östling, Johan and David Larsson Heidenblad, ‘Cirkulation – ett kunskapshistoriskt nyckelbegrepp’, Historisk tidskrift 137.2 (2017), 269–284.

Östling, Johan and David Larsson Heidenblad, ‘Fulfilling the Promise of the History of Knowledge: Key Approaches for the 2020s’, Journal for the History of Knowledge 1.1 (2020), 1–6.

Östling, Johan, David Larsson Heidenblad, and Anna Nilsson Hammar, ‘Developing the History of Knowledge’, in Johan Östling, David Larsson Heidenblad, and Anna Nilsson Hammar (eds), Forms of Knowledge: Developing the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2020), 9–26.

Östling, Johan, David Larsson Heidenblad, Erling Sandmo, Anna Nilsson Hammar, and Kari H. Nordberg, ‘The History of Knowledge and the Circulation of Knowledge: An Introduction’, in Johan Östling, Erling Sandmo, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar, and Kari H. Nordberg (eds), Circulation of Knowledge: Explorations in the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2018), 9–33.

Östling, Johan, Niklas Olsen, and David Larsson Heidenblad, Histories of Knowledge in Postwar Scandinavia: Actors, Arenas, and Aspirations (Abingdon: Routledge, 2020).

Östling, Johan, Erling Sandmo, David Larsson Heidenblad, Anna Nilsson Hammar, and Kari H. Nordberg (eds), Circulation of Knowledge: Explorations in the History of Knowledge (Lund: Nordic Academic Press, 2018).

Paglia, Erik, ‘The Swedish Initiative and the 1972 Stockholm Conference: The Decisive Role of Science Diplomacy in the Emergence of Global Environmental Governance’, Humanities and Social Sciences Communications 8.2 (2021), 1–10.

Palmstierna-Weiss, Gunilla, Minnets spelplats (Stockholm: Bonnier, 2013).

Pettersson, Ingemar, Handslaget: Svensk industriell forskningspolitik 1940–1980 (Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2012).

Porter, Theodore, Trust in Numbers: The Pursuit of Objectivity in Science and Public Life (Princeton, NJ: Princeton University Press, 1995).

Poskett, James, ‘Science in History’, Historical Journal 63.2 (2020), 209–242.

Premfors, Rune, Svensk forskningspolitik (Lund: Studentlitteratur, 1986).

Radkau, Joachim, The Age of Ecology (Cambridge: Polity Press, 2014).

Raj, Kapil, Relocating Modern Science: Circulation and the Construction of Knowledge in South Asia and Europe, 1650–1900 (Basingstoke: Palgrave MacMillan, 2007).

Renn, Jürgen, ‘From the History of Science to the History of Knowledge – and Back’, Centaurus: An International Journal of the History of Science & its Cultural Aspects 57.1 (2015), 37–53.

Renn, Jürgen, The Evolution of Knowledge: Rethinking Science for the Anthropocene (Princeton: Princeton University Press, 2020).

Roberts, Lissa (ed.), Local Encounters and Global Circulation, special issue of Itinerario 33.1 (2009).

Robertson, Thomas, The Malthusian Moment: Global Population Growth and the Birth of American Environmentalism (New Brunswick: Rutgers, 2012).

Rome, Adam, ‘“Give Earth a Chance”: The Environmental Movement and the Sixties’, Journal of American History 90.2 (2003), 525–554.

Rome, Adam, The Genius of Earth Day: How a 1970 Teach-In Unexpectedly Made the First Green Generation (New York: Hill and Wang, 2013).

Räsänen, Tuomas, ‘Converging Environmental Knowledge: Re-evaluating the Birth of Modern Environmentalism in Finland’, Environment and History 18.2 (2012), 159–181.

Salomon, Kim, Rebeller i takt med tiden: FNL-rörelsen och 60-talets politiska ritualer (Stockholm: Rabén Prisma, 1996).

Sarasin, Philipp, ‘Was ist Wissensgeschichte?’, Internationales Archiv für Sozialgeschichte der deutschen Literatur 36.1 (2011), 159–172.

Sarasin, Philipp and Andres Kilcher, ‘Editorial’, Nach Feierabend: Zürcher Jahrbuch für Wissensgeschichte 7 (2011), 7–11.

Schleper, Simone, Planning for the Planet: Environmental Expertise and the International Union for Conservation of Nature and Natural Resources, 1960–1980 (New York: Berghahn Books, 2019).

Schneider, Ulrich Johannes, ‘Wissensgeschichte, nicht Wissenschaftsgeschichte’, in Axel Honneth and Martin Saar (eds), Michel Foucault: Zwischenbilanz einer Rezeption (Frankfurt am Main: Suhrkamp, 2003), 220–229.

Schulz, Thorsten, Das ‘Europäische Naturschutzjahr 1970’: Versuch einer europaweiten Umweltkampagne (Berlin: Wissenschaftszentrum für Sozialforschung, 2006).

Secord, James, ‘Knowledge in Transit’, Isis 95.4 (2004), 654–672.

Seefried, Elke, ‘Reconfiguring the Future? Politics and Time from the 1960s to the 1980s’, Journal of Modern European History 13.3 (2015), 306–316.

Seefried, Elke, ‘Steering the Future. The Emergence of “Western” Futures Research and its Production of Expertise, 1950s to the Early 1970s’, European Journal of Futures Research 29.2 (2014), 1–12.

Seefried, Elke, ‘Towards the Limits to Growth? The Book and its Reception in West Germany and Britain 1972–1973’, German Historical Institute London Bulletin 33.1 (2011), 3–37.

Seefried, Elke, Zukünfte: Aufstieg und Krise der Zukunftforschung (Berlin: De Gruyter Oldebourg, 2015).

Sejersted, Francis, Socialdemokratins tidsålder: Sverige och Norge under 1900-talet (Nora: Nya Doxa, 2005).

Selcer, Perrin, The Postwar Origins of the Global Environment: How the United Nations Built Spaceship Earth (New York: Columbia University Press, 2018).

Sellerberg, Ann-Mari, Miljöns sociala dynamik: Om ambivalens, skepsis, utpekanden, avslöjanden m.m. (Lund: Department of Sociology, Lund University, 1994).

Simonsen, Maria and Laura Skouvig, ‘Videnshistorie: Nye veje i historievidenskaberne’, Temp – Tidskrift for historie 10.19 (2020), 5–26.

Speich Chassé, Daniel and David Gugerli, ‘Wissensgeschichte: Eine Standortbestimmung’, Traverse: Zeitschrift für Geschichte 19.1 (2012), 85–100.

Stahre, Ulf, Den alternativa staden: Stockholms stadsomvandling och byalagsrörelsen (Stockholm: Stockholmia, 1999).

Stenfeldt, Johan, Dystopiernas seger: Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt (Höör: Agerings, 2013).

Stevrin, Peter, Den samhällsstyrda forskningen: En samhällsorganisatorisk studie av den sektoriella forskningspolitikens framväxt och tillämpning i Sverige (Stockholm: Liber, 1978).

Svensson, Ragni, ‘Pocketboken gjorde kunskapen till en konsumtionsvara’, Respons 2 (2020).

Söderqvist, Thomas, The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation: A Sociologically Informed Narrative Survey of the Ecologization of Sweden 1895–1975 (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1986).

Terrall, Mary and Kapil Raj (eds), Circulation and Locality in Early Modern Science, special issue of British Journal for the History of Science 43.4 (2010).

Thelander, Jan and Lars J. Lundgren, Nedräkning pågår: Hur upptäcks miljöproblem? Vad händer sedan? (Solna: National Environment Protection Board, 1989).

Thorup, Mikkel, Hvad er idéhistorie? (Aarhus: Slagmark forlag, 2019).

Tiberg, Joar, ‘Vart tog framtiden vägen? Framtidsstudiernas uppgång och fall, 1950–1986’, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria 13.2 (1995), 160–175.

Topham, Jonathan, ‘Rethinking the History of Science Popularization/Popular Science’, in Faidra Papanelopolou, Agustí Nieto-Galan, and Enrique Perdiguero (eds), Popularizing Science and Technology in the European Periphery 1800–2000 (Farnham: Ashgate, 2009), 1–20.

Tunlid, Anna, ‘Människan och naturens överlevnad: Mottagandet av Tyst vår och Plundring, svält, förgiftning i den svenska miljödebatten’ (Bachelor’s degree research essay, Department of Philosophy, Lund University, 1994).

Tunlid, Anna, Ärftlighetens gränser: Individer och institutioner i framväxten av den svenska genetiken (Lund: Department of Cultural Sciences, History of Ideas Unit, 2004).

Tunlid, Anna and Sven Widmalm (eds), Det forskningspolitiska laboratoriet: Förväntningar på vetenskapen 1900–2010 (Lund: Nordic Academic Press, 2016).

Uekötter, Frank, ‘Consigning Environmentalism to History? Remarks on the Place of the Environmental Movement in Modern History’, RCC Perspectives 7 (2011), 1–36.

Uekötter, Frank, The Greenest Nation? A New History of German Environmentalism (Cambridge, MA: MIT Press, 2014).

Uekötter, Frank (ed.), Exploring Apocalyptica: Coming to Terms with Environmental Alarmism (Pittsburgh, PA: Pittsburgh University Press, 2018).

Vail, David, Chemical Lands: Pesticides, Aerial Spraying, and Health in North America’s Grasslands since 1945 (Tuscaloosa, AL: University of Alabama Press, 2018).

Vogel, Jakob, ‘Von der Wissenschafts- zur Wissensgeschichte der “Wissensgesellschaft”’, Geschichte und Gesellschaft 30 (2004), 639–660.

Vogt, William, Road to Survival (New York: W. Sloane Associates, 1948).

Wang, Jessica, ‘Scientists and the Problem of the Public in Cold War America 1945–1960’, Osiris 17.1 (2002), 323–347.

Warde Paul, Libby Robin, and Sverker Sörlin, The Environment: A History of the Idea (Baltimore, MD: Johns Hopkins University Press, 2018).

Warde, Paul and Sverker Sörlin, ‘Expertise for the Future: The Emergence of Environmental Prediction c.1920–1970’, in Jenny Andersson and Eglė Rindzevičiūtė (eds), The Struggle for the Long-term in Transnational Science and Politics (New York: Routledge, 2015), 38–62.

Weibull, Lennart, ‘Är partipressen död eller levande? Reflexioner från ett presshistoriskt seminarium’, Nordicom-Information 35.12 (2013), 3749.

Wennerholm (Bergwik), Staffan, Framtidsskaparna: Vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk 1930–1970 (Lund: Arkiv, 2005).

White, Richard, ‘American Environmental History: The Development of a New Historical Field’, Pacific Historical Review 54.3 (1985), 297–335.

Widmalm, Sven (ed.), Vetenskapsbärarna: Naturvetenskapen i det Svenska samhället 1880–1950 (Hedemora: Gidlunds, 1999).

Widmalm, Sven (ed.), Vetenskapens sociala strukturer: Sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt (Lund: Nordic Academic Press, 2008).

Widmalm, Sven and Hjalmar Fors (eds), Artefakter: Industrin, vetenskapen och de tekniska nätverken (Hedemora: Gidlunds, 2004).

Wisselgren, Per, ‘Vetenskap och/eller politik? Om gränsteorier och utredningsväsendets vetenskapshistoria’, in Bosse Sundin and Maria Göransdotter, Mångsysslare och gränsöverskridare: 13 uppsatser i idéhistoria (Umeå: Umeå University, 2008), 103–119.

Wittrock, Björn, Möjligheter och gränser: Framtidsstudier i politik och planering (Stockholm: Liber förlag, 1980).

Wormbs, Nina, Vem älskade Tele-X? Konflikter om satelliter i Norden 1974–1989 (Hedemora: Gidlunds, 2003).

Zelko, Frank, Make it a Green Peace! The Rise of Countercultural Environmentalism (New York: Oxford University Press, 2013).

  • Collapse
  • Expand

All of MUP's digital content including Open Access books and journals is now available on manchesterhive.

 

The environmental turn in postwar Sweden

A new history of knowledge

Metrics

All Time Past Year Past 30 Days
Abstract Views 0 0 0
Full Text Views 179 91 3
PDF Downloads 136 40 2